Jag säljer idag mitt hela innehav i Bull BP x3 med rejäl vinst. Anledningen är marknadens överreaktion på nyheten om att BP:s styrelse har utsett Robert Dudley som ny vd för oljeföretaget. Han ersätter Tony Hayward som fått mycket hård kritik för sitt sätt att hantera oljekatastrofen i Mexikanska golfen. En av Dudleys viktigaste uppgifter blir att förbättra relationerna med USA:s regering som är mycket ansträngda sedan oljeläckan. BP:s avgående vd Tony Hayward får 11,3 miljoner kr i avgångsvederlag när han avgår 1 oktober. Sky News uppger även att han förväntas få en pension på 10,8 miljoner pund. BP planerar att nominera Tony Hayward till styrelseledamot i TNK-BP International, Rysslands tredje största oljeproducent. BP äger halva TNK-BP. BP redovisade en förlust på 17,0 miljarder dollar för det andra kvartalet. Resultatet dras ned av kostnader relaterade till utsläppet i Mexikanska golfen för 32,2 miljarder dollar. BP:s styrelseordförande Carl-Henric Svanberg sa i samband med delårsrapporten att han inte anser att BP begått några allvarliga regelbrott i samband med oljekatastrofen. Carl-Henric Svanberg tillägger att han inte ombetts att avgå och inte heller har någon avsikt att avgå.
Jag har svårt att de det positiva med en ny vd. Saneringsarbetet lär fortsätta på samma sätt och pessimismen lär återkomma på ett tillfälligt besök. Då köper jag igen. Utvecklingen av min depå följer nedan:

"Amerikanerna ska inte längre behöva betala för misstagen på Wall Street". Med de orden undertecknade president Barack Obama på onsdagen USA:s största finansreform sedan depressionen under 1930-talet. Reformpaketet riktar sig mot risktagande i värdepappershandeln, och ska även stärka konsumentskyddet. Den nya lagen klargör att inget företag ska räddas för att "det är för stort för att få rasa" - så som skedde under den senaste finanskrisen.

Det brittiska oljebolaget BP uppger att det för första gången sedan april inte längre läcker ut olja från borrhålet i Mexikanska golfen. Under torsdagen stängdes ventilerna på den nya 75 ton tunga uppsamlingshätta som placerats över hålet och enligt BP visar de tidiga resultaten att oljeläckaget stoppats helt. Den amerikanska kustbevakningen säger dock att BP troligen måste öppna oljeflödet igen efter att testet är slutfört. Oljan ska då pumpas upp till fartyg och förhoppningen är att klara 80.000 fat om dagen. BP skyndar nu på försäljningen av tillgångar på upp till 20 miljarder dollar i ett försök att få fram kapital efter oljekatastrofen. Det handlar bland annat om överlåtelse av amerikanska tillgångar till energibolaget Apache Corporation, enligt tidningen Financial Times. BP har lovat att bygga upp en fond på 20 miljarder dollar för att kompensera människor och reparera skadorna. Oljekatastrofen har hittills kostat bolaget 3,5 miljarder dollar i kompensation till invånare i regionen.

"Man tror inte som privatperson att man kan få rätt mot myndigheter, men det kan man. "

Kammarrätten ger en 30-årig cancersjuk kvinna i Nykvarn, väster om Södertälje, rätt när hon vill ha pengar från sitt pensionssparkonto utbetalda i förtid. Kvinnan vill ha ut pengarna för att kunna göra en resa med sina barn medan hon har ork kvar. Skatteverket har nekat henne pengarna trots att det är styrkt att hon inte kommer att leva till pensionsåldern, skriver Sirén. Kvinnan har tidigare fått rätt också i försvaltningsdomstolen men Skatteverket nekade henne där så att hon överklagade till kammarrätten.

Parterna på den grekiska arbetsmarknaden kom i dag överens om ett treårigt löneavtal. Parlamentet i Grekland antog en lag som höjer pensionsåldern från 60 till 65 år för offentliganställda. I år fryses lönerna. De närmaste två åren får de inte öka mer än inflationen i eurozonen, enligt avtalet. Både EU och Internationella valutafonden (IMF) har krävt återhållsamma lönekrav i Grekland för att landet ska få det nödlån på 110 miljarder euro som beviljades i våras. Löneavtalet gäller det privata näringslivets två miljoner anställda. I förra veckan höjdes pensionsåldern för de privatanställda samtidigt som pensionerna sänktes. Beslutet i dag fattades trots protester och demonstrationer, bl.a. hade de offentliganställdas fack Adedy tagit ut sina 370.000 medlemmar i strejk medan parlamentet debatterade lagen. Flygledarna deltog i strejken i fyra timmar och minst 60 flygningar ställdes in medan 130 försenades kraftigt.